En lillasyster som älskar schlager!

I måndags lyckades jag med en typisk Tina-klant-grej, jag lyckades nämligen ramla och göra illa mitt vänstra knä. Det började med att jag hade bestämt träff i skolan med tjejen som jag ska skriva examensarbetet tillsammans med, för att skriva ett utkast till kursansvarig för att vi sedan ska få en handledare tilldelad. När vi är klara och det är ungefär 2½ timme kvar till vi börjar vår lektion bestämde vi oss för att gå och handla en varsin sallad till lunch. När jag väl betalat min sallad upptäcker jag i min väska att det saknas någonting, nämligen mitt insulin. Det gjorde att vi fick vända på klacken för att åka hem hit för att hämta det och sedan tillbaka igen. När vi kommer tillbaka är det endast en halvtimme kvar tills dess att vi började, då hade vi fortfarande inte ätit lunch. Sedan kunde jag inte hitta plastbesticken som jag köpte till, så jag fick springa in i skolans cafeteria för att ta några därifrån då det inte fanns fick jag istället springa in på restaurangen. När jag sedan kommer ut var jag fruktansvärt stressad och ville inte komma försent första dagen på kursen. Vägen jag skulle gå var just då blockerad av ett helt gäng som stod och pratade, så jag kom på den briljanta (eller inte) planen att hoppa över en mur. Mitt vänstra ben kom över muren men det högra ville inte följa med så jag ramlade och föll på mitt vänstra knä. Vilket jag fortfarande har ont i och misstänker att jag lyckats stuka.

Jag sitter i köket hemma och surfar på bärbara datorn. Tanken var att jag skulle vara en väldigt snäll flickvän/sambo och laga mat till min kära kommer hem. Tyvärr så sprack den idén när jag upptäckte att potatisen hade möglat. Det är inte första gången heller, vad gör jag för fel? Jag förstår inte varför men potatisen verkar inte trivas så bra hemma i vårt skafferi. Kunde inte ändra till morgondagens middag heller då även denna innehöll potatis. Nu vet jag inte riktigt vad vi ska äta. Om mitt vänstra ben bara fungerade som vanligt så hade jag glatt knallat iväg till affären för att handla potatis. Får inte tag på L heller, gissar att han är kvar på jobbet fortfarande.

Hoppas att allt är bra med dig!

Kram